Visiten i 90210 med omnejd

Så i söndags åkte vi alltså till L.A. efter att ha fixat hyrbil och hostel i västra Hollywood. Elisabet och Jonas turades om att köra i konstant skyfall i de ca. 60 mil som det är emellan San Francisco och Los Angeles. Jag höll mig vaken lagom länge att se Yahoo!, Intel och McFee-skraporna som låg längs motorvägen i Silicon Valley. Sen toksov jag mesta delen av resan. Vi kom fram strax efter tolv till hostelet som låg på Orange Drive ett halvt kvarter ifrån Hollywood Boulevard, aka Walk of Fame. Hax tänkte jag när jag åter somnade på min otroligt mjuka överschlaf.

Morgondagen bjöd på regn, säkert en av 20 regnadagar per år i denna stad. En medarbetare och tämligen lustig typ vid namn Lesley var i alla fall överlycklig över att regnet kom och spolade bort allt som behövde spolas bort. Lesley var en trippelarbetande 45-årig indian som var helt övertygad om att han skulle få ett jobb som producent på en ny disneyfilm han just varit på intervju på. Han pratade konstant om diverse världssanningar och det var tämligen svårt att få honom att sluta. I vilket fall så tok vi en promenad ner på en korsgata till Hollywood blvd. och käkade lite brunch. Sen delade vi upp oss och jag gick upp och ner längs walk of fame, man måste ju ha gjort det. Det var ungefär vad man kunde förvänta sig, inga kändisar, massa souveniraffärer och ett ton amerikanska turister från inlandet. Vi hade inga planer för kvällen men helt orädda inför en meningslös afton så slängde vi ihop lite krubb i deras kök och svingade några kalla framför TV:n i deras "Lounge". Det är här en av de största sakerna hittils på resan händer, denna söndagskväll så klockan 21 så ser vi det senaste Simpsons-avsnittet live på FOX. Jag har svårt att se att något ska toppa detta, men jag fortsätter leva på hoppet om att en dag...

Någon som i Fredrik eller Elisabet hade frågat vår trevliga hostelmanager om uteställen och fått reda på att det var en Reel Big Fish spelning längre ner på Sunset blvd. Vi drog dit och spanade in en väldigt lyckad spelning, det var väldigt bra gung till ska-iga rytmer. Strax före 12 så var spelningen över och till vår stora förvåning så stack alla bara och stället stängde. Vi kände oss stulna på konfekten och allmänt haktappade så vi kunde inget annat än att dra hem.

Måndagmorgon checkade vi ut, efter att ha handlat en t-shirt, lite mer elektronik och växlat några sista ord med Lesley så tog vi bilen och drog till det enda andra stället man måste uppleva i denna stad. Venice Beach aka Muscle Beach. Solen var äntligen framme och det var så att man kunde gå i t-shirt. Tyvärr så var det inte varmt nog för att skrämma ut alla uppumpade hunkar och babes gjorda av påtagliga andelar av diverse plastik syntes inte heller till. Men jag var utom mig ändå, guvenörens berömda gym låg precis längs strandpromenaden och stranden såg ut precis som ni minns den från Sunset Beach.

Runt tre tiden drog vi ifrån de förlorade änglarnas stad och åkte längs den antagligen berömda väg 1 som kramar kustlinjen hela vägen upp till san francisco. Det var ärligt talat rätt fräcka syner, jag som har fått en hel del nedärvt naturhetseri var mer eller mindre tagen över hur naturen kunde se så radikalt annorlunda ut med skarpa klippkanter och höga berg helt utan vegetation. Snart skymde det dock och vi åkte vid tillfälle på den snabbare väg 101 för att sikta på något sjaskigt motel längre fram. Runt 140 miles från sfo så hittade vi ett motel i en liten stad vid namn Soledad längs vägen. Det kunde ha varit rätt mycket sjaskigare än vad det var, men det var var ganska billigt och en kontinental frukost ingick också så det fick duga ändå.

Motelfrukosten var bland det amerikanskaste man kan tänka sig, helt enkelt kopiösa mängder av socker i olika former. Jag resonerade som sådant att jag ska fånga stunden och tryckte i mig ett wienerbröd med ostfyllning och en toaster pastry vilket är som ett kex med fyllning man trycker ner i en brödrost och smakar allmänt mer socker än socker. Sen drog vi i alla fall tillbaka till vår stad och när vi kom in i Bay Area, stor san francisco, så började det spöregna. Nuff said!

Overall så ger jag roadtripen 4 och en halv stycken "My gouvernor can kick your gouvernors ass"-t-shirts